Mode på italienska del 1 – när blev egentligen Italien ett modeland att räkna med?

Italien är fullt av modemärken som blivit världsberömda - Pucci, Gucci, Fendi, Missoni, Armani, Versace, Valentino, Dolce & Gabbana, Prada, och många fler än så. Men hur gick denna, förhållandevis snabba, resa mot den moderna modetoppen till? Det ska vi undersöka i STIL som under ett par veckor sätter Italien i fokus. Vi har varit i Milano och Venedig där vi besökt tygpalats och träffat modeskapare, skomakare, smyckesdesigners och formgivare av modetidningar. Mode i sig är förstås inget nytt för Italien. Italien har sedan länge, ända sedan medeltiden, varit en högt ansedd producent av exklusiva textilier. Brokad av siden och sammet från Italien har använts till möbler, inredning – och till kläder – under flera hundra år. Och under renässansen låg Italien på den absoluta trendtoppen när det gällde stil. Men när det gäller modernt mode är Italien en nykomling. Det var faktiskt först under 1950-talet som Italien började konkurrera med Frankrike och Paris om att skapa trendsättande plagg, i samtida bemärkelse. Efter andra världskriget genomgick Italien nämligen ett sällan skådat ekonomiskt uppsving, ”det italienska ekonomiska miraklet”, som förändrade landet – och synen på det. Borta var det krigshärjade landet, styrt av den hårdföre fascisten Benito Mussolini. Istället dök ett modernt Italien upp. Ett blommande välmående land där alla verkade knattra fram på eleganta Vespor och i behändiga Fiatbilar. Man drack espresso, bryggt i blanka kaffemaskiner från Gaggia och skrev på smarta skrivmaskiner från Olivetti. Italienare verkade kunna njuta av livet på ett avundsvärt sätt. Snyggt klädda var de, dessutom. Både kvinnor och män, vars bekväma kostymer från Brioni blev trendsättande. Italien, och italiensk stil i största allmänhet, blev något åtråvärt. USA blev en hängiven beundrare, och stor och viktig ekonomisk supporter, av det italienska modet. ”The Italian Style” låg helt i linje med det ledigare mode som hade börjat utvecklas i USA under kriget, då influenser från Paris var begränsade. Internationella filmstjärnor flockades i Rom, som blev en glamorös turistdestination och ”Made in Italy” blev en sorts kvalitetsstämpel som senare skulle komma att gynna nya modemärken som Armani och Versace som växte fram i Milano under 1970- och 80-talet. Mer om Italien som modeland berättar vi veckans program. Där får vi även möta Emanuele Castellini som driver det exklusiva textilföretaget (och familjeföretaget) C&C Milano. Han var med när Milano började blomma upp som modestad i början av 70-talet. Vi har även träffat Alessia Xoccato, en modeskapare som bor och verkar i Milano och som just nu arbetar på sin femte kollektion. Italienska Vogue har lyft fram henne som ett framtida löfte. Men dagens ekonomiska klimat är väsentligt kärvare än förr, och det är inte lätt att ta sig fram i modebranschen. Och så har vi talat om den italienska kvinnan med modeillustratören Liselotte Watkins, som är bosatt i Milano. Är det bara plutläppade velinas i stringtrosor som gäller idag? Veckans gäst är Marcus Söder, modechef på Bon och frilansstylist.