Jeanne d’Arc – ett trendledande helgon

Jeanne dArc (1412-1431) är troligen världens mest trendsättande helgon. Många modeskapare - och konstnärer, författare och tonsättare - har under 600 år inspirerats av denna tuffa tonåring som vägrade klä sig konventionellt - och fick sota för det. Hon brändes på bål. Ett av de tyngsta argumenten för att ta kål på henne var hennes provocerande stil - manskläder och kortklippt hår. Men 1920 helgonförklarades hon och är idag Frankrikes nationalhelgon. I år firar man där att det är 600 år sedan hon föddes. Hon är med andra ord i hetluften, igen. Det var naturligtvis inte bara kläderna som fick Jeanne d’Arc fälld. Hon hade också hört gudomliga änglaröster, och följt dem. Det var inget som en outbildad flicka gjorde ostraffat. Men genom sin övertygelse om att göra det rätta lyckades hon befria Frankrike från engelsk ockupation, och få en fransk kung, Karl VII, krönt i Reims på kuppen. Genom sin energi, och okuvliga tro på att hon skulle lyckas, ingöt hon mod och styrka hos trupperna. Iklädd rustning och svärd blev hon som en sorts turgivande maskot. Men sedan var det slut med framgångarna för Jeanne d’Arc. Kungen tog sin hand ifrån henne och hon togs till fånga av sina motståndare, och dömdes för kätteri. Många, och av olika anledningar, har genom åren velat krama Jeanne d’Arc och göra henne till sin.  Hon har betraktats som en feministföregångare, en föredömlig motståndsledare och under senare år har hon kapats av franska högerextremister. Nu när Frankrike går till val sliter båda sidor i henne. Om hennes dagspolitiska sprängkraft får vi veta mer. Vi har pratat med Magnus Falkehed, korrespondent i Paris för bland annat Dagens Nyheter. Man vet faktiskt inte riktigt hur Jeanne d’Arc såg ut i verkligheten, eller exakt vilka kläder hon bar. Det har inte hindrat modeskapare som Jean-Charles de Castelbajac, Alexander McQueen och Christophe Decarnin för Balmain från att göra sina egna tolkningar. Eller Rubens och Gaugin från att måla av henne. Någon som däremot vet en hel del om medeltidskläder i allmänhet är Maria Neijman. Hon är en av de centrala personerna i Sverige inom vad som brukar kallas för ”historiskt återskapande”, där man helt enkelt försöker återskapa en historisk händelse eller period. Ofta står hantverk, material och teknik i fokus. I programmet berättar hon mer. Man vet däremot hur hennes skräddarsmidda rustning såg ut. Den var flärdfri, utan hjälmbuske och dekorationer, och vägde 23 kilo. Det finns även smycken som fungerar ungefär som rustningar. Smycken att gömma sig bakom, och som berättar historier om både forna tider och vår samtid. Vi har träffat smyckedesignern Hanna Hedman som kan en hel del om den saken. Och skulle man drabbas av lusten att förvandla sig till superhjältinna, eller för den delen – ett helgon – så kan man knacka på hos coutureskräddaren Sanna Nyström i Stockholm. Det har vi gjort. Veckans gäst är Patrik Steorn, konst- och modevetare vid Stockholms universitet.