Drömmen om ett konstgjort blod

I årtionden har forskare försökt framställa konstgjort blod, det skulle ha längre hållbarhet, minimera risken för smitta och fungera som ett komplement i delar av världen där blod är en bristvara. Forskningen har kantats av bakslag då produkter som tagits fram visat sig ha svåra biverkningar. Men nu har något hänt, över hela världen forskas det på olika metoder för att ta fram blod på artificiell väg. Den metod som används vid blodbrist i dag är blodtransfusion, men hur kom man på tanken att flytta blod mellan människor? Och vem har betraktats som en bra blodgivare historiskt? Sociologen Boel Berner har skrivit boken "Blodflöden. Blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället." Inte alla klarar av att ge blod, vissa av oss blir knäsvaga bara av tanken, Kropp & Själs reporter Martin Johnson försöker bota sin blodrädsla. Den svåra nöten att knäcka när det gäller konstgjort blod är att få fram tillräckligt många röda blodkroppar. Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds tekniska högskola tillverkar hemoglobin som finns i röda blodkroppar genom genteknik. Det finns också andra metoder, i Frankrike, Storbrittanien, Japan och Indien pågår flera projekt där man försöker ta fram konstgjort blod genom stamceller, man har lyckats med små mängder men frågan är vem som blir först med att ta fram större volymer. Det finns också upptäckter kvar att göra när det gäller vårt eget blod. Martin L Olsson, professor vid Lunds universitet, har tillsammans med sina kolleger upptäckt ett nytt blodgruppsssystem hos människan, det blir ännu en aspekt att hänsyn till när det gäller blodtransfusioner.