Dödsexperimenten som gav ny forskningsetik

Efter andra världskrigets slut uppdagades många grymma sanningar. I koncentrationslägren hade läkare och forskare utfört medicinska experiment på fångarna, experiment som präglades av sällsynt hänsynslöshet. Efter krigsslutet gick världen samman och formulerades de moderna medicinska etiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kända nazistiska forskningsprojekt är nedkylningen som syftade till att se hur länge en människa kan överleva i kallt vatten, och ett annat experiment handlade om hur länge man kan överleva på saltvatten. När forskningen blev känd reagerade forskare och allmänhet med bestörtning och den moderna medicinska etiken växte fram. Vid rättegångarna i Nürnberg efter världskrigets slut formulerades för första gången en offentlig kod för medicinsk forskning, Nürnbergkodexen 1947. Här slogs bland annat fast att informerat samtycke krävs, att forskningen skall ha goda konsekvenser för samhället och att riskerna för försökspersoner skall minimeras.  Dagens program handlar om vad som krävs av medicinska experiment idag och hur dagens forskare ser på resultaten som härstammar från lägren. En del kunskap som kom fram då används än idag och är svåra att bortse från. Gäster i studion är: Niklas Juth, docent i medicinsk etik, Birgitta Forsman, docent i vetenskapsteori samt Tomas Flodin, hjärtläkare och fd ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.