Bakteriernas dubbla ansikte – så kan baciller hjälpa människan

Bakterier förknippas ofta med fara och sjukdom. Men något håller på att hända, det forskas allt mer på deras goda sidor. Ett exempel är magsårsbakterien helicobacter pylori som blev världsberömd när Barry Marshall och Robin Warren fick nobelpriset 2005. De hade bevisat att bakterien leder till magsår som i sin tur kan orsaka magcancer och helicobacter pylori skulle utrotas med antibiotika. I dag menar kritiker att bakterien också har goda sidor och att barn som saknar den löper större risk att drabbas av astma och fetma. I veckans Kropp & Själ djupdyker vi i bakteriernas dubbla ansikte, att de kan göra oss sjuka vet vi, men på vilket sätt kan de hjälpa oss? Martin Blaser, professor i microbiologi vid New Yorks universitet, är den främsta kritikern mot bilden av magsårsbakterien helicobacter pylori som något som ska utrotas; ”Pendeln har svängt, helicobacter Pylori, har två ansikten, och vi har fokuserat för mycket på det negativa.” menar han. Även på andra håll studeras bakteriernas positiva effekter, på flera sjukhus används donerad avföring för att bota magåkommor. Genom att föra in friska bakterier i en sjuk person kan tarmfloran, i bästa fall, normaliseras. En annan fråga som studeras är huruvida allergier kan påverkas genom att mammor ges vissa bakterier under graviditeten. Thomas Abrahamsson, barnläkare och forskare vid Linköpings universitet, berättar om en stor studie där kvinnor ges mjölksyrebakterier efter den tjugonde graviditetsveckan. Gäst i studion är även professor Lars Engstrand vid Karolinska institutet som forskat om bakterier och deras påverkan på människan i över två decennium.