Bakslag för amningen

Få saker väcker så mycket känslor som just amning. När Time magazines framsida i våras pryddes av en ammande treåring orsakade det en läsarstorm. Men vad är det egentligen med amningen som upprör och engagerar? Och måste man verkligen amma när det finns ersättning att ge på flaska? Svenska mödrar rekommenderas helamma i sex månader men de senaste åren har amningen minskat, i dagens Kropp och Själ diskuteras orsaker till den nedåtgående trenden. I början av 1900-talet var amningsfrekvensen låg och därför bildades den fristående organisationen mjölkdroppen. De gav fattiga mödrar ett bidrag för att ha råd att vara hemma från arbetet och amma sina barn. Också rekommendationerna har varierat över tid, på 40-talet var rådet att spädbarnen skulle få bröstmjölk var fjärde timme och dessutom skulle barnet vägas före och efter. Men det är inte alla som vill, eller ens kan amma. När Johanna Stenius blev mamma drabbades hon av en depression som delvis var kopplad till amningen. Efter drygt en månad började hon ge bröstmjölksersättning och det var en lättnad, men reaktionerna från omgivningen var blandade. En sköterska på sjukvårdsupplysningen sa att Johanna "fick vänta sig" att dottern skulle bli förkyld. Gäster i studion är; Mats Reimer, barnläkare, Sofia Swedberg, barnmorska och amningsspecialist och Anneli Häyren Weinstål, genusvetare vid Uppsala universitet.